Nu äntligen har jag och Nathalie landat på playan i Ecuador. Efter några kalla dagar med regn i Quito har vi längtat efter värme och sol. Vi har firat Nathalies kusin Daniel på sin 26 års dag med familjen, träffat Nathalies farmor Laura som berättar om släkten Cuti-Amaguana. Laura är uppvuxen på kusten, Liberdad och Nathalies farfar Jose Manuel uppvuxen i bergen, Piffo. Där Nathalie har ärvt mark från sin pappa. Nathalies farfars föräldrar Viktoria och Jose Manuel var markägare och bönder och odlade bl.a majs, potatis, böner, sallad och grönsaker mm. Första veckan var vi på utflykt och besökte marken i Piffo som ligger i norra Quito nära vulkanen Pichincha. Grönt och vackert område.
Nu har vi har rest med buss över Anderna via Santo Domingo de los Colorados” vidare till norra kusten i Ecuador, Canoa. En busstur på totalt 8-9 timmar. Vackert, sevärt och intressant att resa med buss genom landet. Sträckan över Anderna var sagolik. Dimman som låg som en slöja över Anderna, djupa dalar, vattenfall som slingrade sig längs bergväggar och kor som betade i den branta sluttningen.
Att åka buss genom Ecuador är händelserikt. Chauffören stannar längs vid vägen och hämtar upp passagerare. Försäljare av alla dess slag hoppar på bussen och säljer allt från nybakat majsbröd, kyckling och ris, nötter, glass, drickor och annat som örhängen, vitaminpiller och mobilladdare mm. Människor som ber om pengar kommer också på och berättar om sina livshistorier, en blind man med en bandspelare med musik kom på och sjöng och en pappa med sitt sjuka barn bad om pengar till medicin och sjukvård. Berörande och starkt. Jag blir påmind hur priliveradad jag är som är född i Sverige.
Samtidigt som jag möter dessa upplevelser har det rullat karate/ kickboxnings 80-tals filmer på Tvn där fram. När vi bytte buss blev det salsa liveinspelade konserter på högsta volym.
Väl framme i Canoa i skymningen checkar vi in på Coco loco hostel vid stranden. Några surfare hänger i baren, inbjudande hängmattor hänger mellan palmerna, hippi- inspirerande målade väggar.
Vi ser den rödgula solen gå ner i havet. Jag står i havsbrynet och känner det ljumna vattnet runt mina fötter och känner den svala vinden i mitt ansikte. Här skall vi nog trivas i värmen. Tid för vila, reflektion och eftertanke.
